--


Jag drar mig själv

i smutsen.

Allt för detta enda:

Att undvika ensamheten.

Och det blir billigt.

Jag blir billig.

Det som skulle vara fint,

Och dyrbart.

 

Och jag låtsas.

Och blundar. Och med all min tankekraft

Kan jag få dina händer,

till att säga: du är underbar och fantastisk.

 

Men när jag vaknar upp

Ser sanningen. I det vita ögat

Så vet jag.

Vi reducerar kärleken.

Till kroppar.

 

Men att vara den som går.

Frivilligt gå från skratt till tårar.

Tillbaka till min ensamhet.

Frivilligt gå från värme till kyla.

Det krävs styrka.

Och jag är så svag.

Svagare än svag.

Knäsvag.

Hos dig.


/ia
typ jan-11?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0