till Olivia



det är svårt

att se dina svarta ögon

de brukade vara blå

 

det gör ont

att höra din tystnad

du brukade porla av skratt

 

det är svårt

att se din krökta rygg

du brukade stråla av glädje

 

det gör ont

att inte veta vad man ska säga

inte kunna lova att allt blir bra

 

men det är fint

att få dela dina tårar

och be till samma Gud



/ia.

-november 2009


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0