ialindstrom

62 själar

Med olika start

Och lika olika slut

Ett slut, som börjar här och nu.

Ett osäkert leende i augusti

Har blivit till ett lyckligt skratt i maj

Sommar, höst, vinter och vår.

Vi delade allt.

Lucior och brandlarm. Fiskbiblar och fleecefiltar. Akvarium och röda rum. Martin Luther King.

Ringdans och sälar på Skansen. Spindlar i källaren. Och harar utanför mitt fönster.

Samma uttryck. Snart samma dialekt.

Det är magiskt. Dröm. Eller sjukt. Eller grymt. Ett prank. Eller mardröm.

Den andra familjen.

Men bakom alla skratt, alla fasader, alla dörrar, finns nått mer att upptäcka. Det som inger ser. Ingen såg. Ingen vet. Vår hemlighet.

Depressionen som ville ta ditt liv. Förlovningen som sprack. Mobboffret. De vuxna som aldrig fanns där. Utbrändheten. Skärsåren. Missbruket. Sveken. Utnyttjandet. Din döda vän. Självsvälten.  Föräldrar som försvann. Skammen för det förbjudna, det tabubelagda begäret. Och slagen, som du tar emot i tysthet.

Hyschh! Det är sånt man inte får prata om. Område förbjudet att beträda.

Så bara knip ihop och le. Le le le. Så ska du se att allt blir bra.

Eller ska vi våga? Släppa nån in, i det allra heligaste, i din hemlighet.

Ett två tre. Dagarna blev veckor. Som blev månader. Som blev höst. Som blev Jul. Som blev vår.

Och nu är den här igen. Värmen.

Och sommaren.

Sommarlov.

Och så hejdå och vi syns igen till hösten. Eller vänta lite… gör vi det?

Hösten tillhör inte längre Betel. Den tillhör framtiden.

Och vi vandrar vidare. I livet. Kanske lite mer vuxna, lite mindre barn.

För augusti blev maj,

Vi är 62 själar. Som går vidare.

Och det var fantastiskt. Att få växa – här - tillsammans

med er.